Angeelina

Jag har gått sönder, mitt hjärta har spruckit...Min stora och första riktiga kärlek Misto .. fick igår sina ängla vingar.. och som Malin sa "han kommer bli den finaste hundängeln av dem alla!"
Och hon har så rätt!

Just nu gör allt bara så ont! Känns som jag håller på att sprängas innefrån, smärtan är oändlig! Vill bara skrika rakt ut.. men då tror jag att jag kommer spräcka varje ruta i hela stan och inte kunna sluta skrika! 
Saknar honom så fruktansvärt mycket ! 

Sista natten men Misto var fruktansvärd.. det värkte nå fruktansvärt i hjärtat för jag visste vad som var rätt men samtidgt var det så vackert.. vi fick sitta å titta på varandra.. vi visste båda, vi fick vår sista promenad ihop.. 
första natten Misto kom till familjen för 12,5 år sen satt jag uppe med honom första natten bara han och jag ... jag rasta honom mitt i natten å klappa honom till somna.. sista natten vart likadan.. skillande var att vi var äldre... trötta... Jag fick allt sagt som jag ville... jag massera honom till sömns... han låg i mitt knä på vägen till vetrinären.. precis som när vi hämta honom i Salbohed... fast han då låg i en kartong i knät... historien upprepa sig.. 
Jag vet hur det känns när ett hjärta brister .. jag trodde mitt hjärta stanna när jag insåg att han lämnat oss.. vilken smärta.. trodde att jag själv hade slutat andas.. och nästan glömt hur det var man gjorde..jag kände hur något innit i mig sprack och gick i tu..en smärta som bränner,skaver och sliter en itu innifrån! 

Jag är så tacksam över att mina föräldrar gav med sig och skaffa hund efter år av tjat.. och vilken hund vi fick! *Tusen tack mor å far*
Stor svart stilig,otroligt snäll,busig och vilken personlighet! Hur många hundar vägrar äta pasta om det inte får permesanost på? Eller inte vill ta medicin om det inte får brie eller chevreost till? HUr många hundar går ut och går med sig själva? Han har vart så perfekt vår vovve!   

Jag tror och hoppas att han vakar över oss, att han fortsätter skydda familjen.. speciellt nu .. Min familj är en trasig familj just nu ... stora öppna blädande sår... han var en av oss varken mer eller mindre värd! Han har vart med utomlands, haft bästa maten,vetrinärer,egna rutiner och maträtter, alltid ätit söndagsmiddag med oss...han har alltid vart med överallt och är och kommer alltid vara en del av familjen!

Min högsta dröm som 10 åring va att få en hund.. när jag va 12 fick vi Misto-Egon! Min dröm gick i uppfyllelse mer än jag någonsin kunna trott! Ingen komme rkunna ta hans plats- varken i mitt hjärta eller i världen!
En person aom aldrig haft en hund eller ett djur så pass länge eller som en riktigt familjemedlem har någ svårt att förstå den smärta och saknad man uppleveler när ett djur lämnar en!

Men kärleken från ett djur är så mycket starkare och renare än mellan människor! Kärleken är starkare och ofrivillig! Djuren kräver inget av oss, dom älskar oss precis som vi är, glada,arga,tjocka,vackra,fula,feta,ledsna,glada,gamal,ung...T.o.m in i det sista när jag sitter bredvis Misto ovh försöker hålla tillbaka tårarna som rinner slickar han trött men försiktigt mig på handen.. det är så vackert.. jag tror att eftersom vi inte kan kommunicera så bygger man upp andra kommunikationsvägar men våra sinnen. Misto kunde kännanär någon var på väg hem, när man var rädd,ledsen,nere glad... Min älskling!

Men jag vill och kommer komma ihåg honom som en velsignelse som min familj fick, vi har haft turen att leva med en ängel synlig i våra liv i 12,5 år , och även om smårtan är enorm och håller på att slita oss i stycken så vet vi att det delvis beoro på att vi älskade honom så fruktansvärt mycket och han älskade oss!
Han kämpade de sista månaderna flr oss . nu måste vi kämpa för att gå vidare.. han vakar över oss och har mormor å Reno att leka med till de är vår tur att kliva över å då kommer han möta oss i full galopp ..
Han är oförglömmligt och oersättöog och det är så här jag tänker komma i håg honom, med det stora ledeendet med sina små tänder som bara han kunde ge en och fick en att skratta eller le oavsetthur ledsen ,arg eller stressad man var ..

så söt,fin och halvt om halvt skelande... *älskar* Tiil och med nu får han ett att le även fast tårrarna strömmar..

Vi möts igen min älskade Hund! Tack för allt du gav , tack för den du va! Du var perfekt och duär lever i mitt hjärte, i mitt minne.. du är inte död, du har bara gått vidare i förväg... vi möts igen.. å då för allitd*älsar dig så*


Misto-Egon
♥1997-05-27-♦2009-11-10
Evigt Älskad-Evigt Saknad-